Det finns 9 nivåtävlingar inom truppgymnastiken, där nivå 9 är för nybörjare och nivå 1 för elitgymnaster. Det finns tre olika bedömningsreglementen som är kopplade till de olika nivåtävlingarna.
På nivå 6 - 9 tävlar lagen i grenarna fristående, matta och hopp. I respektive gren får laget en, C-, D- och E-poäng som summeras och utgör lagets grenpoäng. Poängen från de tre grenarna summeras och blir lagets slutpoäng.
I reglementet används orden "övningar" och "serier". På hopp utför en gymnast en övning per varv, medan på matta kan en gymnast utföra en serie av övningar. Därav kopplas vanligtvis ordet "övning" till hopp och ordet "serie" till matta.
Kompositionsbedömning (C-poäng)
Tävlingarna på nivå 6–9 har fyra kompositionskrav.
Laget ska ha ett ”lika-varv”. Detta är det första varvet som gymnasterna kör och här ska alla gymnaster utföra samma övning eller serie av övningar.
I varv 2 och 3 får gymnasterna köra olika övningar/ serier och här finns det regler för i vilken ordning som gymnasterna ska stå i. Den generella regeln är att gymnasterna som kör enklare övningar ska stå före gymnaster som kör svårare övningar. Gymnaster som utför en övning/ serie utan en fri volt ska stå före gymnaster som utför en övning/ serie med en fri volt. Det finns inga krav på vilken ordning gymnasterna ska stå inom de som kör övning/ serie utan volt. resp. de som kör övning/ serie med en fri volt. En övning utan fri volt på matta är t.ex. handstående, hjulning och kullerbytta. På hopp är det t.ex. ljushopp och X-hopp.
Det finns krav på att gymnasterna ska utföra olika övningar/ serier. Syftet med detta krav är att gymnasterna ska visa upp en variation av övningar. Det är inte tillåtet att på både varv 1 och varv 2 utföra kullerbytta - kullerbytta, dock är det tillåtet att på varv 1 köra "kullerbytta - kullerbytta" och på varv 2 "kullerbytta - handstående" då dessa räknas som två olika serier.
Det finns även övningskrav. Övningskraven anges i tävlingsbestämmelserna. Ett övningskrav på matta kan t.ex. vara att ett varv ska innehålla en kullerbytta.
Beräkning av kompositionspoäng
Likavarv: Om hela laget utför samma övning/ serie i lika-varvet får laget 0,5p. Om mer än halva laget utför samma lika-varv får laget 0,4p.
Ordning i varv 2 och 3: Om gymnasterna står i korrekt ordning i både varv 2 och 3 får laget 0,5p. Om majoriteten av laget står i rätt ordning i varv 2 och 3 får laget 0,4p.
Olika övningar/ serier: Om laget utför olika övningar/ serier i alla varven får laget 0,5p, om majoriteten av gymnasterna utför olika övningar/ serier får laget 0,4p.
Övningskrav: Om hela laget uppfyller övningskravet får laget 0,5p, om majoriteten av laget uppfyller övningskravet får laget 0,4.
Svårighetsbedömning (D-poäng)
Laget får lov att utföra de övningar som finns i bilaga A2. Den generella regeln är att desto svårare en övning är, desto mer poäng är den värd. För tävlingar på nivå 6 - 9 är dock alla övningar lika mycket värda och syftet med detta är att ledare inte ska stressa fram svårare övningar samt att gymnasterna ska tävla på övningar som de behärskar. Om hela laget utför godkända övningar får de full svårighetspoäng.
Beräkning av svårighetspoäng
Lagen tilldelas 0,5p i startpoäng. Detta innebär att laget aldrig kan få mindre än 0,5p i svårighet.
Laget får 0,5p/ varv om samtliga gymnaster utför godkända övningar, om majoriteten av laget utför godkända övningar får laget 0,4p/ varv.
En övning är inte godkänd om följande sker:
Domarna inte kan identifiera vilken övning det är alt. att övningen inte finns med bland tillåtna övningar i bilaga A2.
Gymnasten springer förbi (och därmed inte kör någon övning).
Ledare passar inte gymnasten vid fara.
Ledare handgripligen hjälper gymnasten att utföra övningen (t.ex. lyfter runt en gymnast på en frivolt).
Utförandebedömning (E-poäng)
På nivå 6 – 9 finns det tre utförande kategorier.
Kroppsposition, som avser gymnastens kroppsposition, utsträckning och amplitud samt position av armar, ben och huvud. Volter ska utföras med tydliga positioner; grupperad, pikerad eller sträckt. Övningar utan rotation ska utföras med raka armar och ben och korrekta kroppspositioner.
Teknik, som bland annat avser gymnastens höjd, längd, rörelsemängd och skruvteknik.
Landning, som bland annat avser avvikelse från mittlinjen, landningspositionen, d.v.s. vinkeln i höft och knä vid landning samt eventuell bristande kontroll/fall eller pass.
Domarna jämför varje övning som utförs mot idealutförandet och ger en poäng mellan 1-5, baserat på de tre kategorierna. 5 poäng innebär att gymnasten utför övningen enligt idealutförandet. Domarna beräknar medelpoängen per gymnast och detta blir lagets utförandepoäng.
En gymnast får automatiskt 1p om något av nedanstående sker:
Tränare passar gymnasten
Gymnasten trillar i landningen
Gymnasten utför för få övningar i en serie på matta
Gymnasten använder mellansteg i fler varv än vad som är tillåtet (gäller endast nivå 6)
Gymnasten har paus mellan övningarna (gäller endast nivå 6)
Observera att en gymnast aldrig kan erhålla 0 poäng för sitt varv.
Överdomaravdrag
Lagen kan i alla grenar få ”Överdomaravdrag”. Detta är avdrag som är kopplade till det generella framförandet. Överdomaravdrag ges om:
Laget har felaktigt antal gymnaster
Friståendet är för långt eller för kort
Felaktig musik
Ledare eller gymnaster har felaktig klädsel
Fristående
Kompositionsbedömning (C-poäng)
Här ser domarna om laget uppfyller tävlingens kompositionskrav.
Tävlingarna på nivå 6–9 har två kompositionskrav. Laget ska tydligt visa att de:
Utför dansrörelser i olika riktningar.
Det finns två möjliga riktningar, bak- och sidledes. Riktning bak innebär att ryggen/ baksidan av kroppen leder rörelsen dvs. att man rör sig bakåt. Sidled innebär att sidan av kroppen leder rörelsen. För att uppnå kravet på riktningar ska gymnasterna utföra minst tre olika rörelser utföras i direkt följd.
Utför olika formationer.
Formation är hur gymnasterna står på golvet. Antalet formationer och formen på formationen anges i tävlingsbestämmelserna för respektive tävling.
Beräkning av kompositionspoäng
Laget tilldelas 1,0p i startpoäng. Detta innebär att laget aldrig kan få mindre än 1,0p i komposition.
Om laget uppfyller kravet på antal riktningar får de 0,5p.
Om laget uppfyller kravet på formationer får de 0,5p.
Om laget delvis uppfyller kravet på riktning /formationer får de 0,4p i respektive kategori. Om det t.ex. är krav på att lagen både ska ha en riktning bak och en riktning sida, men laget endast visar upp riktning bak så har laget delvis uppfyllt riktningskravet och får därmed 0,4p.
Svårighetsbedömning (D-poäng)
På nivå 6 – 9 finns det tre svårighetskategorier; balans, hopp och akrobatiska moment. Den generella regeln är att desto svårare en svårighet är, desto mer poäng är den värd. För tävlingar på nivå 6 - 9 är dock alla svårigheter lika mycket värda och detta är för att inte stressa gymnaster att träna/ tävla på svårare övningar än de klarar av. I tävlingsbestämmelserna står det hur många av respektive svårighet som ska ingå i friståendeprogrammet. För att en svårighet ska vara godkänd behöver alla gymnaster i laget göra ett tydligt försök på att klara svårigheten. Specifika krav för svårigheterna som t.ex. bendelning eller rotation behöver inte uppfyllas för att svårigheten ska godkännas.
Beräkning av svårighetspoäng
Laget tilldelas 0,5p i startpoäng. Detta innebär att laget aldrig kan få mindre än 0,5p i svårighetspoäng.
Om laget utför korrekt antal balanser får de 0,5p.
Om laget utför korrekt antal hopp får de 0,5p.
Om laget utför korrekt antal akrobatiska moment får de 0,5p.
Om tävlingen kräver 2st av en svårighet och laget endast utför 1, får laget 0,4p i den kategorien.
För att förtydliga, det räcker att laget försöker utför korrekt antal av respektive svårighet så får de full svårighetspoäng.
Utförandebedömning (E-poäng)
På nivå 6 – 9 finns det tre utförande kategorier .
Amplitud - övningar och rörelser ska utföras med amplitud, d.v.s. att gymnasterna ska nå maximala ytterlägen i rörelserna. Utsträckning/omfång ska vara synligt i respektive övning/rörelse genom hela programmet. T.ex. ska fötter vara sträckta och armar och ben vara raka där så avses.
Samtidighet och enlighet - truppen ska utföra övningar samtidigt och på exakt samma sätt, såvida inte koreografin uttrycker något annat.
Teknik i svårighetsmoment - svårighetsmomenten ska utföras med god teknik i enlighet med bilaga A1.
Beräkning av utförandespoäng
Domarna bedömer helhetsintrycket av framträdandet och ger en siffra mellan 1–5 i respektive kategori. Medelvärdet för de tre kategorierna beräknas och avrundas till närmaste tiondel. Kraven för att få full kompositionspoäng och svårighetspoäng är ganska låga och därav är det ofta utförandepoängen som skiljer lagen åt.
Utförandeavdrag på svårigheter
Det är viktigt att komma ihåg att svårigheterna inte bara utgör svårighetspoängen utan även 1/3 av utförandepoängen via rubriken ”Teknik i svårigheter”. I bilaga A1 står definitionen för de svårigheter som är tillåtna att köra. Dokumentet innehåller den lägst definitionen för momentet, gymnasterna får ha större bendelning eller rotera mer än vad som anges i definitionen. Domarna utgår ifrån definitionerna när de bedömer gymnasternas utförande av svårigheterna. Nedan finns några generella regler för hur svårigheter bedöms.
Balans
Det finns två typer av balanser, dynamisk och statisk. Vid en statisk balans ska kroppen vara stilla i 2 sek och det ska vara tydligt vilken balans som gymnasterna utför, dvs. en väldefinierad position ska hållas. Om balansen inte hålls i 2 sek alt. att det saknas en väldefinierad kroppsposition, så resulterar detta i utförandeavdrag.
På nivå 6 – 9 är dynamiska balanser alltid en piruettpreparation eller en piruett. En piruettpreparation behöver inte hållas i 2 sek. Gymnasterna kan utföra en piruett framåt eller bakåt. I en piruett snurrar gymnasten alltid på det främre benet.
I en piruett framåt roterar gymnasten i samma riktning som stödbenet dvs. om gymnasten har höger ben fram, så ska gymnaster rotera åt höger för att det ska vara en piruett framåt.
I en piruett bakåt roterar gymnasten i motsatt riktning som stödbenet dvs. om gymnasten har höger ben fram, så ska gymnaster rotera åt vänster för att det ska vara en piruett bakåt.
En piruett ska:
Utföras på tå.
Alla gymnaster ska starta piruetten mot samma front.
Gymnastens höft ska ha roterat de antal grader som övningen kräver.
Höftens rotationen börjar räknas när det fria benet lyfts från golvet och avslutas då benet sätts i golvet. Det är valfritt om man vill avsluta piruetten genom att ta ett steg framåt, bakåt eller åt sidan. Det är dock viktigt att fundera på hur steget ut från piruetten påverkar bedömningen av höftens rotationen.
Ett exempel är piruett 360° bak. Om laget utför en piruett 360° bakåt och avslutar genom att ta ett steg fram, så har inte höften roterat 360°. Då spelar det ingen roll hur fint och samstämmigt gymnasterna utfört övningen. Svårigheten kommer resultera i utförandeavdrag eftersom höften inte roterat 360° mellan att det fria benet lyfts från golvet och sedan åter satts i golvet.
Hopp
Vid ett hopp:
Ska gymnasten ha en väldefinierad kroppsposition i luften.
Om hoppet innehåller rotation ska gymnasten rotera det önskade antalet grader i luften. Precis som vid piruetter börjar rotationen mätas när foten/fötterna lämnar golvet och stoppas då foten/fötterna åter nå golvet. I hopp med rotation är det vanligt att gymnasterna flyttar/ roterar fötterna innan de hoppar iväg. Detta innebär att gymnasterna ”fuskar” och påbörjar rotationen innan de hoppar iväg. Detta leder till att rotationen i luften blir mindre än planerat och laget drar på sig utförandeavdrag.